Hemmets stöd när det finns utmaningar med läsning eller svenska inte är modersmålet

Ungefär var femte (20 %) barn bedöms ha olika svårigheter med att läsa. Utmaningarna kan till exempel visa sig genom: 

• långsam läsinlärning
• långsam och mödosam läsning även efter flera års träning
• svårighet att förstå det lästa.

En del av barnen har svårt att läsa endast under de första skolåren, en del visar svårigheter först senare till exempel i högstadiet, och en del har omfattande och långvariga svårigheter. Läsningen kan också försvåras av att svenska inte är barnets modersmål. 

Samarbete med skolan är särskilt viktigt när det finns utmaningar i läsningen. Barnets lärare kan berätta närmare om vilka färdigheter som är speciellt utmanande, hur dessa stöds i skolan och hur barnets färdigheter kan stödas hemma. Utmaningar inom läs- och skrivfärdigheter kan ibland kännas överväldigande och svåröverskådliga. De gemensamt överenskomna tillvägagångssätten hjälper till att dela upp träningen i hanterbara delar, vilket stöder utvecklingen av barnets färdigheter.

På den här sidan har vi samlat tips om olika metoder som kan användas hemma i lässituationer. Många av tipsen passar bra när barnet har läs- och skrivsvårigheter, men också då när svenska inte är barnets modersmål. Längst ner på sidan har vi samlat tips för de familjer som inte har svenska som modersmål.  

Den centrala utmaningen i årskurs tre är ofta läsningens långsamhet, vilket kan göra det svårt för barnet att förstå texten. I lästräningen är det fortfarande viktigt att stödja utvecklingen av en noggrann och tillräckligt snabb läsning.  

I skolan bedöms läsnoggrannheten och läshastigheten med hjälp av olika utvärderingsuppgifter. Hemma kan man till exempel kolla om barnet kan läsa åtminstone i taltempo eller läsa undertexter i programmen. Förutom noggrann och snabb läsning är det också viktigt att uppmärksamma förståelsen av texten. 

Metoder för att stödja läsflyt: 

• Att läsa högt tillsammans med en vuxen eller till och med ett större syskon. Om läsningen är svårt, går det bra att fortsätta läsa högt även med lite större barn. 

• Läs turvis: Kom överens om ni till exempel alltid läser en mening i taget eller att den andra läser ett längre textavsnitt. Om läsningen är mycket utmanande kan barnet läsa till och med bara enstaka, enkla ord. 

• Läs texten högt tillsammans. En mer erfaren läsare hjälper till i de svårare delarna och hjälper med att barnets läsning får ett bättre tempo och flyt. 

• Läs samma text flera gånger. För att läsningen ska bli flytande krävs upprepningar. Med hjälp av upprepningar blir det så småningom lättare att läsa, eventuella läsfel kan upptäckas lättare och textens innehåll blir också mer bekant. 
• Om barnet övar stavelser eller ord kan man till exempel lägga dem i en ”racerbana” och se om tiden förbättras efter flera övningsrundor. Bilen kan tas med som ett tecken på vilken stavelse eller vilket ord som är på gång.
• Vissa barn har nytta av att ”tävla mot sig själva”. Ni kan antingen titta på,
• hur mycket tid det tar att läsa en viss text vid olika tillfällen (t.ex. tre gånger i rad eller samma text flera dagar i rad), eller
• hur många ord man hinner läsa inom en viss tid (till exempel på 1 eller 2 minuter)
• När man tävlar mot sig själv blir både övningens effekt och utvecklingen av läsflytet synliga. 

• Läs texten med inlevelse, till exempel genom att ta olika roller eller genom att läsa på ett roligt sätt med olika känslor. Inlevelsefull läsning stöder textrytmen och förståelsen av texten. 

• Titta igenom texten innan ni läser - ser ni låååånga ord i texten? Läs dessa innan ni läser hela texten. 

• Självständig högläsning kan kännas tråkigt. Skulle det fungera med något av de följande:

• Att läsa för mindre barn (t.ex. syskon eller barn på gården)
• Att läsa för ett husdjur eller en leksak
• Att läsa till hunden i Luppakorva-appen – Applikationen producerar också information om hur mycket man har övat. (Se nedan Stöd och belöning i träningen) 

• Att lyssna på texten före eller samtidigt 

• Att läsa en bekant text som man lyssnat på redan en gång kan hjälpa barnet att fästa mer uppmärksamhet också vid textens innehåll. Detta stöder såväl förståelsen av texten som upptäckten och korrigeringen av eventuella läsfel. 
• Att lyssna på texten samtidigt som man läser den stöder läsflyt och rytm: Vilken betydelse har till exempel komman och punkter i texten? 
• Tillgänglighetsbiblioteket Celia har ett stort urval av böcker som barnet samtidigt kan lyssna på och följa med i texten. Celias tjänster är avgiftsfria, men förutsätter att stödbehovet identifieras och att man registrerar sig i tjänsten via specialläraren eller bibliotekets personal. 
• Ta reda på om man också kan lyssna på läroböckernas texter. De kan utnyttjas både för läsövningar och mer allmänt som stöd för lärande, om barnet lär sig bättre genom att lyssna. 
• När det handlar om att väcka läsiver är det å andra sidan viktigt att ibland bara ”koppla av” och låta barnet njuta av att lyssna på texten när en närstående läser utan krav på egen läsning. Kvällssagostunder är fortfarande ett jättebra alternativ för det. 

Svårigheter med läsförståelse kan bero på långsam läsning, språkliga svårigheter (till exempel ett begränsat ordförråd, svårigheter med språkförståelse) eller bådadera. I skolan kan man lära sig vissa metoder för att stödja förståelsen av texten. I mån av möjlighet är det bra att använda samma metoder hemma för att de blir bekanta för barnet. 

Förståelsen kan övas hemma också med hjälp av olika samtal. 

• Stanna upp vid svåra ord - vad betyder de? Har ord olika betydelser, till exempel spår (järnvägsspår) - spår (avtryck).

• Ställ frågor om texten

• Stanna efter 1 - 2 meningar och kontrollera barnets förståelse, till exempel:
• Vad betyder det här ordet? 
• Vilken karaktär var det här? 
• Vad hände? Vem gjorde det? 

• Efter att ha läst hela texten: 
• Har barnet förstått handlingen?
• Hade texten en viss betydelse eller ett visst budskap som man försökte förmedla till läsaren?
• Har barnet förstått handlingen? 

• Vet ni mer om ämnet? 
• När läsningen känns svårt kan förkunskaper om ämnet stödja barnets förståelse. Barnets inlärning i skolan kan också främjas av att den text som behandlas under lektionen redan har lästs hemma tillsammans med föräldern. 

Det är viktigt att alla barn har läsmaterial som de tycker om, men särskilt då när det finns utmaningar i läsningen. Det är bra om böckernas teman är sådana att barnet orkar dröja kvar vid dem, även om det krävs ansträngning för att läsa dem. Det skulle vara till nytta om texterna i de flesta fall var anpassade till barnets läsfärdighet, men ibland kan man också välja mycket lättare texter – ”det här kan jag utan problem/nästan!” – eller lite mer utmanande texter – ”jag kunde också det här”. 

• Utnyttja bibliotekets tjänster för att hitta böcker som barnet tycker om och som är anpassade till läsfärdigheten. Böcker kan också köpas billigt till exempel på loppmarknader eller man byta böcker med andra familjer. 

• Förutom lättbegripliga barnböcker kan ni också titta på utbudet av lättlästa böcker på det närmaste biblioteket samt på kombinationsböcker (ljud och text) i Celias tjänster. 

• Dra nytta av illustrationerna i böckerna och serierna: hur relaterar bilderna till texten? 

• Dessutom är till exempel korta skämten i skämtböckerna trevliga att läsa och möjliggör gemensamma roliga stunder med läsningen. 

När det är svårt att läsa kan det vara utmanande att hitta läsglädje och läsiver. Då är det viktigt att man uppmuntrar och berömmer själva träningen och gläds åt varje framsteg. 

• Kom överens om tider för regelbunden träning. Börja med 10 minuter och öka lässtundernas längd om möjligt. 

• Gör träningen synlig. 
• Vad är ett tilltalande sätt för barnet? En anteckning om träningstillfället eller om mängden arbete som har gjorts? 
• Anteckningen kan göras till exempel genom att färga rutor eller samla pärlor i burken för varje träningstillfälle eller till exempel för antalet sidor eller ord som lästs. 

• Fundera också på något större pris med överenskomna intervaller. I stället för materiella belöningar kan det till exempel handla om en gemensam aktivitet med familjen, till exempel att spela spel eller titta på en film. 

• Kom ihåg att glädjas åt de minsta framgångarna! 

Läsning har kanske inte heller känts som ”ens egen grej” för alla föräldrar, eller så kan föräldern själv ha lässvårigheter, vilket kan göra det svårt att integrera läsning i familjens vardag. Att vara medveten om detta kan göra det lättare: jag är kanske inte den mest entusiastiska eller skickliga läsaren i världen, men jag kan och klarar ändå av att stötta mitt barn i att växa som läsare.

Det är också bra att komma ihåg att föräldern inte behöver eller ska vara sitt barns lärare, utan att uppmuntran och stöd vid svåra situationer är det viktigaste. Vuxnas tro på utvecklingen av barnets färdigheter är så viktig att den kommer att bli ihågkommen även som vuxen.

​​​Att lära sig ett nytt språk är en komplicerad process som påverkas bland annat av:  

• elevens ålder  
• behärskningen av det egna modersmålet 
• individuella färdigheter för språkinlärning  
• tidigare läsfärdighet
• likheten eller olikheten i det egna modersmålet jämfört med det språk man lär sig samt 
• möjlighet att använda språket i olika situationer 

Kraven på språkkunskaper varierar också beroende på om språket används t.ex. på fritiden, i butiken eller i skolan. Detta avsnitt fokuserar i synnerhet på praxis som stöder utvecklingen av den läskunnighet som behövs i skolan och i arbetslivet.  

• Kom ihåg ditt modersmål! 

• Att behärska det egna modersmålet stöder också läsinlärning på det andra språket. Hittar ni något att läsa på ert eget modersmål? 
• Ta till exempel en titt på Helmet-bibliotekens flerspråkiga tjänster https://helmet.finna.fi/Content/monikieliset-palvelut?lng=sv
• Hittar ni samma bok både på det egna modersmålet och på svenska? En text som läses på det egna språket kan också stödja förståelsen av en svenskspråkig text. 
• Språkmedvetenheten utvecklas till exempel genom att man jämför språk tillsammans: hur säger man detta på modersmålet? Eller på svenska? 

• Syns utmaningarna på ordnivå? 

• Det lönar sig inte att stanna vid varje främmande ord. Det viktigaste är att försöka förstå huvudsaken.  
• Vägled och hjälp barnet att dra slutsatser om ordens betydelser och att känna igen grundformerna av böjda ord. 
• Tala om nya ordens betydelser: samla ihop nya ord tillsammans och öva på att komma ihåg dem. Som hjälp kan ni göra kort av orden och öva dem till exempel genom att spela Alias med korten eller ett minnesspel. 
• Det är också viktigt att tåla osäkerhet. Sporadiska fel hör också till träningen och lärandet. 

• Är utmaningarna synliga när man läser meningarna? 

• Det skrivna språkets meningar skiljer sig från det talade språkets. 
• Efter en lång eller komplicerad mening lönar det sig att stanna upp och be barnet berätta med egna ord på svenska eller det egna modersmålet vad som hände. 

• Är det svårt att läsa långa texter? 

• Vägled barnet att berätta med egna ord och/eller på sitt eget modersmål hur berättelsens handling framskred eller vad texten handlade om. Vad tyckte barnet om det? Vem var barnets favoritkaraktär? Vad var roligt/konstigt/intressant? 
• Se även tipsen ovan i avsnittet ”Stöd för läsförståelse”. 

• Hur väl kan du själv svenska? 

• Det finns lättlästa böcker och nyheter för både barn och vuxna. I dessa texter är språket tydligt och orden och meningarna är enkla. https://selkokeskus.fi/pa-svenska/lattlast-litteratur/
• Dessutom kan man som läsmaterial använda bilderböcker, serier, nyheter för barn och så vidare. Det viktigaste är att hitta intressant läsning. 

Hur kan jag stödja barnets läsning hemma?

Varifrån kommer läsivern?

Tips för att stödja vardagsläsning och läsiver

Den här webbplatsen har utarbetats våren 2026 som en del av undersökningen ”Serietidningar som en port till läsandet”.

Författare: forskardoktor Jenni Ruotsalainen, doktorand Emmi Ulvinen, doktorand Aada Saatsi och professor Minna Torppa samt forskningsgruppen för projektet CRITICAL