Tips för hur man kan stödja läsning och läsiver i vardagen

Många föräldrar undrar hur de kan stödja sina barns läsning och läsiver. Nedan presenteras fyra helheter med tips som kan ge inspiration i vardagen för att stödja läsning och läsiver: vård av läsglädjen, tid och rutiner för läsning, krav på läsning och samtalen hemma som en del av stödet för läskunnigheten.

Läsivern stöds av positiva, varma läsupplevelser mitt i vardagen. 

• Barnet får själv välja sin läsning

Egna val ökar läsivern. Om barnet inte kan välja sin läsning, försök då fundera på vad som verkligen intresserar barnet. Dra nytta av barnets (växlande) intressen: Om ett barn gillar fotboll, skulle det då finnas en bok om de mest otroliga händelserna i fotbollens historia? Kunde en Halloween-entusiast tycka om skrämmande berättelser? Även på biblioteket hjälper man gärna till med läsval, och alla behöver inte läsa böcker. Serier eller olika tidningar kan vara mer lockande för vissa barn, och det kan finnas en lägre tröskel för att ta tag i dem än i en bok. 

Lämplig läsning kan hittas bland annat på följande sidor: 

• https://helmet.finna.fi/Content/lapset-ja-nuoret 
• https://lukemo.fi/ 

• Var intresserad av barnets läsning 

Var intresserad av vad barnet läser: be barnet att berätta om boken, ställa tilläggsfrågor och låt dig inspireras av bokens värld med barnet. Njut tillsammans av spännande äventyr, dumma skolskämt eller udda rekord i en rekordbok. 

• Det är viktigt att läsa för barnet

Högläsning, till exempel att läsa en längre bok som godnattsaga, är en trevlig lässtund även för en tredjeklassare. Att fördjupa sig i berättelsen, uppleva närhet och dela en gemensam stund med föräldern skapar varma läsminnen. Boken kan vara så inspirerande att barnet fortsätter läsa vidare på egen hand. Boken kan också läsas tillsammans med barnet, där ni turas om att läsa. Man kan också lyssna på en ljudbok tillsammans, till exempel på resor. Genom att lyssna på berättelsen förbättras barnets förmåga att förstå och ordförrådet ökar. Samtidigt blir barnet bekant med hur det skrivna språket skiljer sig från det språk vi använder i tal. 

Att diskutera läsning är särskilt nyttigt för att utveckla färdigheter i förståelse:

• Man kan till exempel fråga barnet om varför figuren i boken fungerade så, varför den tänkte på det sättet eller hur figuren kände sig. 

• Man kan också fundera med barnet på om det fanns något i berättelsen som liknade barnets egna erfarenheter eller om berättelsen eller en del av den påminde om någon annan berättelse. 

• Med ett större barn eller en ungdom kan man mer ingående reflektera över olika fenomen och världshändelser. 

• ​​​​​​​Skapa en vardag som inbjuder till läsning 

Det är bra att medvetet skapa en trevlig stämning kring läsningen, till exempel med hjälp av följande tips: 

• Inred en trevlig läshörna tillsammans. Fundera tillsammans på hur en mysig läsvrå skulle se ut. 

• Upptäck boktips på sociala medier tillsammans. 

• Skapa en gemensam lässtund varje vecka för hela familjen, gärna med något litet att mumsa på. 

• Gör det till en vana att läsa skämtböcker på kvällsmat och dela med er av de bästa skämten! 

Läsrutiner hjälper till att upprätthålla läsningen. Tänk på vilka rutiner som kan vara till hjälp i er familj när ni läser.

• Regelbundna biblioteksbesök
• Regelbunden kvällssagostund
• En lässtund varje vecka för hela familjen
• Förälderns egen lässtund - visa exempel!

Förälderns exempel är viktig. I dag läser många föräldrar olika texter på digitala enheter, till exempel på mobilen. Då kanske barnet inte ser eller förstår vad föräldern gör med sin enhet. Ibland kan man även sätta ord på det läsande som sker med digitala enheter: föräldern lyssnar på en ljudbok eller läser en bok, läser nyheter eller söker information. Man kan också fundera på om man kan gå tillbaka till att läsa fysiska böcker eller tidningar på grund av det exemplet man ger barnet. En förälders egen lässtund kan skapa en värdefull rutin.

Det är också bra att kräva att barnet läser om det inte sker av sig självt. Många tredjeklassare behöver fortfarande öva läsflyt. Barnet vill inte alltid läsa om det går för långsamt eller om det är svårt att koncentrera sig på själva berättelsen när man läser. Det är viktigt att föräldern förväntar läsning av barnet, även när barnet inte tycker det är roligt, för att stärka läsflytet. Men det är dock viktigt att komma ihåg den uppmuntrande atmosfären.

En passande längd för lässtunden för en tredjeklassare kan till exempel vara minst 10-15 minuter varje vardag, men man kan komma överens om tidpunkten tillsammans med barnet. Det är viktigt att lästräningen inte är för krävande och inte för lätt för att barnet ska få en känsla av att lyckas. Se även andra tips under Hemmets stöd då det finns utmaningar med läsning eller då svenska inte är modersmålet (publiceras den 30.3.).

Allt man gör med texter spelar en viktig roll för utvecklingen av läsfärdigheten. Läskunnighet utgör en del av en större språklig kompetens och förståelseförmåga. Utvecklingen av de språkliga färdigheterna stöds också av vardagliga samtal som barnet kan delta i.

I samtal visar vuxna vägen och hjälper barnet att fundera över orsaker och följder, motiveringar och hur man kan se på saker ur olika perspektiv. Barnet lär sig bland annat nya ord och kunskaper i gemensamma samtal, och kan vid behov förtydliga sin egen förståelse. De gemensamma samtalen hjälper också barnet att ansluta fenomen till större helheter eller minskar alternativt barnets övertolkningar.

Hur kan jag stödja barnets läsning hemma?

Varifrån kommer läsivern?

Hemmets stöd när det är finns utmaningar med läsning eller svenska inte är modersmålet

Den här webbplatsen har utarbetats våren 2026 som en del av undersökningen ”Serietidningar som en port till läsandet”.

Författare: forskardoktor Jenni Ruotsalainen, doktorand Emmi Ulvinen, doktorand Aada Saatsi och professor Minna Torppa samt forskningsgruppen för projektet CRITICAL