Befolkningsförändringen syns redan i skolornas vardag – hur ser likabehandling i lärandet ut?
Enligt befolkningsprognosen kommer den totala folkmängden i Finland att börja sjunka under 2030-talet, men antalet barn minskar kraftigt redan nu på grund av det sjunkande födelsetalet. På kommun- och landskapsnivå är skillnaderna stora. I ungefär var tredje kommun förväntas befolkningen att minska med över 20 procent fram till nästa årtionde. I huvudstadsregionen och i andra stora städer förväntas folkmängden däremot att öka.
Den differentierade befolkningsutvecklingen påverkar förutsättningarna för ordnandet av grundläggande utbildning i kommunerna på många sätt. Minskningen av antalet barn och den kommunala ekonomins utmaningar har redan tunnat ut skolnätet särskilt i avlägsna och små kommuner, och en del av dessa kommuner har utmaningar till exempel med ordnandet av skolskjutsar och tryggandet av ett tillräckligt undervisningsutbud.
Samtidigt ökar andelen barn med ett främmande språk som modersmål i de största städerna. I slutet av förra året hade nästan 11 procent av Finlands befolkning ett främmande språk som modersmål, och antalet beräknas att öka. I dessa kommuner finns det utmaningar med att svara på elevernas mångsidiga behov och med segregationen av bostadsområden. I dessa kommuner är det en utmaning att möta elevernas alltmer mångfacetterade behov och att hantera den ökande segregationen av bostadsområden.
Flermetodsforskning
Utredningen Perusopetuksen tilannekuva erilaistuvissa kunnissa: Manner-Suomen kuntien tarkastelu (på finska) som beställts av undervisnings- och kulturministeriet och publicerats av Pedagogiska forskningsinstitutet vid Jyväskylä universitet (Koulutuksen tutkimuslaitos), utnyttjar på ett mångmetodiskt sätt både befintlig information och data som samlats in under projektet. Utredningens enkätdel skickades till alla de tjänsteinnehavare som svarar för utbildningen i Fastlandsfinlands kommuner (293 st.), varav 158 (53 %) svarade på enkäten.
Som viktiga frågor vid ordnandet av den grundläggande utbildningen lyftes fram finansieringen av den grundläggande utbildningen, möjligheterna till kommunalt samarbete, rekrytering av lärare, undervisningstimmar och undervisningsutbud samt den utvärderings- och forskningskunskap som utbildningsanordnarna utnyttjar som stöd för utvecklingen.
Kostnaderna per elev har ökat
Driftskostnaderna per elev var största i landsbygdskommunerna, och de hade i genomsnitt ökat snabbare än inflationen mellan åren 2017–2023.
– De elevspecifika driftskostnaderna har i genomsnitt ökat med 29 procent oberoende av kommungrupperingen, men i euro har den grundläggande utbildningen i landsbygdskommuner blivit dyrare än i kommuner med tätare bebyggelse och ett större barnantal, konstaterar forskare Jukka-Pekka Jänkälä från Forskningsstiftelsen för studier och utbildning Otus.
De större utgifterna hänför sig delvis till skolskjutsarna, som omfattade i genomsnitt 40 procent av eleverna i landsbygdskommunerna och som upptog cirka en tiondel av de elevspecifika driftskostnaderna.
Finansieringssystemet sporrar inte till kommunsamarbete
Ungefär hälften av de kommuner som svarade till enkäten samarbetar redan över kommungränserna inom den grundläggande utbildningen. Oftast samarbetade man av ekonomiska skäl, för att förbättra undervisningens kvalitet (till exempel specialundervisningen), samt för att ordna undervisning enligt grunderna för läroplanen.
Det nuvarande finansieringssystemet upplevdes dock inte att uppmuntra till samarbete över kommungränserna.
– Samarbetet ansågs i princip vara möjligt, men i svaren önskades en bättre och mer transparent finansieringsmodell samt till exempel en öronmärkt finansiering för att inleda och utveckla samarbetet. Det nuvarande finansieringssystemet ansågs inte möjliggöra ekonomisk ersättning till kommunerna i enlighet med de faktiska kostnaderna, berättar forskningsprofessor Taina Saarinen vid Jyväskylä universitets Pedagogiska forskningsinstitutet.
I små skolor har man varit tvungen att organisera lärarnas uppgifter flexibelt, till exempel genom att kombinera lärarens arbetsbeskrivning med undervisning på olika utbildningsstadier samt även ledningsuppgifter. Detta ökar behovet av mångsidiga behörigheter och rörliga lärartjänster, konstaterar professor Mirja Tarnanen vid Institutionen för lärarutbildning vid Jyväskylä universitet.
– Mångsidiga behörigheter som gör det möjligt att kombinera till exempel undervisning och ledarskap skulle stödja en ändamålsenlig användning av resurserna, säger hon.
Undervisning som utnyttjar distansförbindelser är fortfarande begränsad
Ungefär var fjärde kommun bedriver undervisning som utnyttjar distansförbindelser, huvudsakligen som en begränsad lösning på särskilda situationer såsom undervisning i religioner och sällsynta språk.
På basis av enkätresultaten finns det flera praktiska, pedagogiska och tekniska utmaningar som är förknippade med ett större implementering av undervisning som utnyttjar distansförbindelser.
– Praktiska arrangemang och pedagogiska implementeringar är förknippade med många utmaningar, såsom hur elever i distans- och närundervisning beaktas samtidigt. Undervisningspersonalen har ett tydligt behov av utbildning och stöd om man vill öka undervisningen som utnyttjar distansförbindelser, konstaterar Päivi Häkkinen, professor i digital pedagogik vid Jyväskylä universitet.
Rapporten genomfördes av Jyväskylä universitets Pedagogiska forskningsinstitutet (KTL) och fakulteten för pedagogik och psykologi i samarbete med Forskningsstiftelsen för studier och utbildning Otus sr. Forskningen är en del av forskningskonsortiet EDUCA – flaggskeppet för utbildning för framtiden, som finansieras av Finlands Akademi och vars syfte är att främja utveckling av utbildningen med hjälp av forskningskunskap och att stödja kunskapsbaserad ledning.