De som avslutar sin grundskola fick frågan varför inlärningsresultaten sjunker
De unga niondeklassisternas synpunkter på försämringen av inlärningsresultaten och metoder för att vända dem samlades in som en del av arbetet i undervisnings- och kulturministeriets arbetsgrupp för inlärningsresultat. Forskarna på EDUCA Flaggskeppet genomförde elevhöranden i verkstadsform i slutet av år 2025.
Från olika delar av Finland deltog tre niondeklasser inom den allmänna undervisningen och en specialklass. Målet var att höra så många åsikter som möjligt om försämringen av inlärningsresultaten och lösningarna för att förbättra dem av elever vars grundskolestig är på slutrakan.
Psykiskt välbefinnande är en förutsättning för lärandet
Utifrån elevhörandena framhävdes i resultaten betydelsen av ett heltäckande välbefinnande – särskilt det psykiska välbefinnandet – för lärandet samt skolans roll som en del av ett bredare stödnätverk.
– Eleverna efterlyste en förbättring av mentalvårdstjänsterna för unga och önskade att man också i skolornas vardag hittar sätt att stärka det psykiska välbefinnandet. Om man har för många saker på hjärtat är det svårt, om inte omöjligt, att koncentrera sig på lärandet, beskriver forskardoktor Anne-Elina Salo vid Jyväskylä universitet.
Lärarnas roll som uppmuntrande stöd
Eleverna anser att sporrande och rättvisa lärare som ser till att varje elev följer med och upprätthåller arbetsro gör studierna mer meningsfulla.
– Eleverna anser att ett varmt förhållande till läraren och möjligheter att studera till exempel tillsammans med kompisar gör lärandet roligare och gör det möjligt att få stöd och hjälp i svårigheter, säger Salo.
Skolan är inte en isolerad ö
I elevernas beskrivningar är skolan inte en separat ö som ensamt skulle kunna lösa de utmaningar som ungas lärande och övergripande välbefinnande innebär. Till exempel att föräldrarna har tid, vilja och kunnande att hjälpa, att också kompisarna är intresserade av skolgång och att fritidsaktiviteterna stöder välbefinnandet, främjar en smidig skolgång och lärande.
Eleverna var också medvetna om sitt eget ansvar när det gällde att värna om välbefinnande och studievanor.
– Om man har svårt att hitta en studiemetod som passar en själv, inte sover tillräckligt eller använder sociala medier alltför mycket på fritiden, upplevde eleverna att motivationen och engagemanget för lärandet äventyras, beskriver forskardoktor Olli-Pekka Heinimäki vid Helsingfors universitet.
Motivationen stärks när de psykologiska grundbehoven beaktas
Enligt elevhörandena ska man fästa uppmärksamhet vid att stärka autonomi, kompetens och samhörighet, dvs. de grundläggande psykologiska behoven, eftersom de enligt forskning stöder elevernas studiemotivation och engagemang i skolan.
I praktiken innebär detta satsningar på elevernas val- och verksamhetsmöjligheter, gemensamma verksamhetssätt och uppmuntrande respons som stöder upplevelsen av självtillit, kompetens och delaktighet.
– Det är viktigt att varje elev upplever framgångar och får tillräckligt stöd samt bekräftelse på att den egna kompetensen kan utvecklas. Det är också viktigt att hitta en personlig betydelse för inlärning av grundläggande färdigheter, så att man aktivt vill utveckla dem, säger Heinimäki.
Utrymme för alla barns och ungas framtidsdrömmar
Elevernas erfarenhetsvärldar var delvis starkt differentierade på basis av elevhörandena.
– Ungdomar kan leva i väldigt olika slags ”bubblor”. När en del har mycket stöd och trygga människorelationer kan förhållandena vara mycket utmanande och belastande för andra, vilket oundvikligen också återspeglas i lärandet. Eleverna beskrev också framtiden på ett mycket differentierat sätt: när en del betonar rädsla och oro ser andra fram emot det kommande arbetslivet, beskriver forskardoktor Anne-Elina Salo.
För att varje ung person ska ha utrymme för framtidsdrömmar betonade eleverna behovet av att förbättra ungas tillgång till arbete och att säkerställa att var och en får stöd, hjälp och handledning i att gestalta sina framtidsdrömmar. Dessutom behöver unga stöd i att planera de steg och insatser som krävs för att förverkliga sina mål och konkret omsätta planerna i praktiken.
Framtiden byggs tillsammans med barn och unga
– Även om försämringen av inlärningsresultaten redan under en längre tid har varit ett av de stora orosmomenten i den finländska diskussionen om utbildning, har de ungas röst tidigare inte hörts, konstaterar professor Marja-Kristiina Lerkkanen, ledare för EDUCA Flaggskeppet för utbildning för framtiden.
Hon betonar att barn och unga har rätt att bli hörda i frågor som gäller dem och att få sina synpunkter beaktade i beslutsfattandet. Dessutom är barn och unga erfarenhetsexperter inom sitt eget lärande och sin egen vardag.
– Elevernas värdefulla synpunkter som kommit fram här som en del av diskussionen om orsakerna till försämringen av inlärningsresultaten ska beaktas såväl i den praktiska vardagen som i beslut. Med tanke på lärandet och den välbefinnande som är nära förknippad med det kan man bygga en bättre framtid endast tillsammans med barn och unga, sammanfattar Lerkkanen.
Länk till publikationen (på finska):
Mer information:
Anne-Elina Salo, forskardoktor, Jyväskylä universitet
anne-elina.a-e.salo@jyu.fi
Olli-Pekka Heinimäki, forskardoktor, Helsingfors universitet
olli-pekka.heinimaki@helsinki.fi